Krossad mot stenar
Förvånad?
Nej.
Varför?
Jag är svår.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Det enda jag vet är att jag är helt tom.
Har ingen aning om vad som händer nu.
Precis när jag kommit ur det så kommer det tillbaka.
Äta är så gott som omöjligt.
Allt jag dricker smakar skit.
Jag tänker inte acceptera att hamna i den här skiten igen.
Det var tillräckligt jobbigt förra gången, den här gången ska jag slå iväg det.
Det är inte värt besväret. Han är inte värd besväret.
Grattis på födelsedagen Babe.
Yours to keep
Idag blire seg-ligga-hemma-dag gissar jag på!
Blev lite fel i slutet, synd.
Alla var jättesnygga och det var faktiskt riktigt sjukt roligt!
Nu återstår bara städningen!
Men ja, jag vet inte vad jag ska göra, har typ en obehaglig känsla i magen och i hela kroppen.
Det var fel, det känns som att jag bränner chanserna.
Får väl reda ut det ikväll. Får se.
Jag är så nervös, orolig och rädd typ.
Det är helt sjukt så fort det har gått.
Jag börjar nog bli kär.
Kan man vara det i någon man inte känner speciellt bra?
Är det möjligt?
Aja, han får säga och tycka vad han vill.
Men jag är fast.
Åh, vad jobbigt detta är! Jag vet inte vad jag ska ta mig till!
Jag är typ rädd för vad han ska säga.
What have I done
Gårdagens kväll slutade dåligt.
Morgonen började dåligt.
Och nu är dagen försummad av dåligheter.
Jag vet inte vad jag ska göra. Är ledig imorgon och jag vill hitta på något ikväll..
Jag hajar inte.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Dagens låt: Anna Ternheim - What have I done
Liten och gammal!
Spännande, indeed. Haha eller inte!
Fick massa sköna presenter och goda tårtor!
Även trevlig besök, tidigt som sent!
Intensivkursens schema är klart och riskettan och halkbanan är inbokade, så nu äre bara att plugga på och köra gärnet! Helgen kommer förmodligen bestå av bara körteori och sånt! Körkortet är inom räckhåll nu, så det är bara att ösa på! Är så sjukt taggad, tänker på det varje dag!
Världen är så liten!
Vissa dagar är bättre än andra..
Jag vet inte vad jag håller på med.
Är bara så trött.
Känns som om jag har sprungit i en evighet.
Skulle kunna sova i flera dygn.
Får man göra det?
Jag ta dagen som den kommer och sen glömma gårdagen.
Bara leva i nuet.
Alla gör dumma grejer.
Jag gör många.
Men skulden kommer bara krypande ibland.
Nu är jag för trött för att känna.
För trött för att orka ta tag i mig själv.
Tänk om allt bara stod still.
Tiden stannade.
Ibland skulle jag behöva det.
Jag vill för mycket.
Kan för lite.
Måste allt.
Klarar inget.
Vad har människan fått hjärnan till?
Ibland undrar man.
Allt är borta.
Jag känner mig tom.
