In my heart forever and ever
Gråter inombords varje dag sen det hände. En sjukt talangfull sångare, dansare och artist i sig har lämnat oss och detta är större för världen än när Elvis dog.
Jag tycker så sjukt synd om alla som skulle se honom om två veckor i England på hans turné där. 50 konserter som bortblåsta. Jag önskar jag hade fått se honom live innan han dog.
Jag vet inte vad jag ska säga, är helt tom i skallen av det, blir helt stirrig av att tänka på det.
Vila i frid, min kung, du kommer alltid finnas i mitt hjärta och mina tankar <3
Home, sweet home
Det var skönt att komma dit men också skönt att komma hem.
Man fick aldrig sova ut där eftersom min far är tokig och hittar på massa saker.
Som i lördags t.ex, då skulle vi upp kl.9 och vi fick inte veta vad vi skulle upp så tidigt o göra dagen efter midsommarafton liksom, men sen visade det sig att vi skulle upp o göra morgongymnastik innan vi åt och gick upp för berget.
Min far är tokig.
Men nu är jag hemma iallafall, det är jätteskönt och hela midsommarhelgen har varit helt underbar och jag har haft så kul!
Nu undrar jag bara vad jag ska hitta på veckan som kommer, typ alla är upptagna och många är på p&l, andra jobbar och typ bara jag som inte har något planerat alls. Men om det är fint väder så ligger jag väl och steker ute på altanen eller något, och om det inte är så varmt men soligt så kanske jag åker till stockholm över dagen eller något, vi får se.
Alltid något.
Varför skriver man i koder?
Och varför gör man det om man ändå vill att den man skriver om ska läsa det och ändå fatta?
Varför kan man inte då bara skriva allt rakt på sak istället för att smyga runt allt med konstiga invecklade gångar?
Ja, jag förstår det egentligen inte. Kanske är det för att man inte vill att personen/personerna ska förstå att det är just denne/dem man skriver om/till. Men det är ganska löjligt egentligen. Haha, folk är tokiga. Och visst jag är nog lite så jag också men inte överdrivet mycket. Händer väl nån enstaka gång men aja
Jag vet inte vad jag själv gör längre?
Vad har hänt med mina gamla vänner?
Isabelle? Henne träffar jag aldrig längre, hon har aldrig tid att vara med mig pga sin pojkvän, som hon inte verkar kunna vara utan en dag. Börjar glida ifrån varandra en del.
Sara? Jag vet inte vad jag ska säga, det känns som att jag inte känner henne längre och jag är rädd för tiden som har gått förlorad. Det har nästan gått ett år, inte så konstigt att hon är nästan främmande för mig nu. Det känns som att hon blivit någon annan medans jag stannat i tiden typ. Vet inte vad jag ska göra..
Önskar typ att allt kunde vara som förr.
Att det kunde vara en perfekt kväll för ett äventyr som att cykla till fribbans för lite chips.
Helgen
Blommor.
Massa nytt folk.
Tv-spel.
Grillning.
Natt på tåget.
Slagga hos Rob.
Ingen skola.
Hemfärd.
Fixa 2,75 flak öl.
Ja min helg har minsann varit en upplevelse för sig!
Men kul har jag haft!
