Jag är så himla dum!
Varför vägrar jag se det positiva i folk?
Det positiva i saker? Det positiva i allt?
Jag vet två människor som har ändrats totalt för kärleken.
Tänk om man visste hur allt skulle se ut efter första chansen,
då kanske man hade besparat sig all smärta som kommer efter.
Vi människor är dumma.
En sak jag vill ha sagt till alla som har en kärlek att leva för:
Don't you dare let go
Då förlorar man tron på allt.
Ett liv utan kärlek? Ja, hur skulle det se ut egentligen?


Det finns alltid en chans