Nehe, jaha..

Ah missade bussen i morse, kom precis ner till vägen då jag upptäckte att jag glömt mobilen hemma, så jag cyklade med ilfart hem igen och hämtade  den och precis när jag låst cykeln så åkte bussen förbi..
Som tur gick det en bara en kvart senare som jag tog och dessutom hann till skolan med också utan att komma försent!
Fast den är det alltid fullt på, det är inte så najs, så det är bara en reservbuss för mig del dårå.
Första timmen var permanentrullning.
Det gick faktiskt jättebra för mig idag med det.
Hann nästan rulla ett helt huvud och det är första gången!
Dessutom var mina rullar bra också så jag blev massa glad!
Sen vare lunch dårå och det var blodpudding och potatisbullar, under lunchen diskuterade vi Ramadan (stavning?), för att en i klassen är muslim och får alltså inte äta eller dricka under dagen, i en månad.
Sen var det engelska och våran lärare ger oss 2 läxor i veckan!! ASSO TVÅ LÄXOR ENGELSKA I VECKAN!!!
Sen sista lektionen var det matte, gick väl sådär halvt bra, tills det blev massa svåra idiotiska grejer som jag ska bränna på bål inom en snar framtid.
Vi slutade 14.10.
Träffade Albin sen efter skolan och drog omkring med honom i en och en halv timme innan jag skulle gå och ta 15.35 bussen hem.
Så blev det bråttom så jag fick springa, fast egentligen behövde jag inte det för jag missuppskattade avståndet och tiden jag hade på mig.
Men men, stod där och väntade sen i alla fall, hann ju med bussen var ju det som var det viktiga.
Ah, så satt jag där och det blir alltid smockfullt efter Götgatan..
Så någon brud från typ Östervåla eller Tärnsjö satte sig bredvid mig, kände inte för att ha henne bredvid mig dock..
Sen innan Librobäck kliver han på, tredje dagen i rad.
Gissa vem som mår dåligt men ändå möter hans blick?
Sitter där på bussen och tänker på att som snurrar runt i huvudet.
Ringer sedan Micke för att lätta upp mina tankar en aning.
Samtalet bryts som vanligt vid Högskogen enda till Käbbo vsk.
Väntar med att ringa upp Micke igen för än jag kommit av bussen.
När bussen stannar så kastar jag självklart en blick bakåt och ser honom i mitten längst bak, sovandes.
Precis som jag minns honom i min famn de där nätterna vi fick tillsammans.
Oförglömligt.
Din arm om mig, ditt ansikte inborrad mot min hals, andas du tungt och du sover djupt.
Dina ögon som plirigt tittar in i mina innan våra läppar möts.
Din kropp som håller mig tätt intill.
Ditt busiga leende när du frågat mig något..
Borta...

Känner mig sjuk utan dig.

Kommentarer



Kom ihåg mig?








Trackback
RSS 2.0