Hemma... igen

Ah kom hem från Gopshus idag då.
Åkte med farmor.
Vi hade långa samtal om döden och cancer.
Jag är trött.
Jag drömmer, dagdrömmer, tänker, funderar, undrar, hoppas.. men vad är det som händer?
Om min önskan ändå kunde slå in.
Jag har hälften, men varför ska det vara så svårt att fånga den andra halvan?
Ingen hör mina rop, inte ens mina egna öron.
Min önskan är inte hörd.

Puss mörkret

Kommentarer



Kom ihåg mig?








Trackback
RSS 2.0